tisdag 30 november 2010







idag var jag inne på riverside tatoo.
ska jag?
den som inte smälter som smöret i solsken när man ser det här...

tisdagsmys.

tisdagsmys betyder glögg och lussebulle. glöggen gör mig varm och lussebullen(ar) gör mig fet. en perfekt kombination. robin tog med några lussebullar hit i lördags, hans far är tydligen "lussebullskung". de slank ner under söndagen framför det första adventsljuset (påminn mig att jag måste köpa tre ljus till...). igår, måndag, fick jag ett sms av min mamma: "nybakta lussebullar finnes att hämta!". och givetvis trotsade jag kylan och väglagret för att kunna trycka i mig dessa specialare till lussekatter. det fanns tre olika sorters; vanliga, med vit choklad eller med mandel. jag fick två påsar, den ena är snart uppäten och den andra ligger i frysen. "du kan ju bjuda på dom när du får besök...", sa mamma. "men jag får ju aldrig besök...", svarade jag.

denna utsikten har jag nu.



igår fick jag årets första julkort.
det var min fina syster som hade gjort det. tänk att hon har lagt ner tid på att göra dessa fina julkort till mig! glad!

lördag 27 november 2010

glöggtime.

efter gårdagens första julbord, ett väldigt gott sådant, så är jag nu fast i glöggträsket. jag sitter och väntar på att min alldeles fantastiska pojkvän, som ibland är lite småsjuk i huvudet (på ett roligt sätt), ska komma hit med min plattång. jag kan ju inte gå utanför dörren med detta skatboet på huvudet. ja... jag kan nästan till och med våga jämföra mig med beetlejuice. och för er som inte vem beetejuice är så kommer en bild här nedan.
glöggen kokar över!

onsdag 24 november 2010

"show me your teeth"







förra fredagen så var vi ett glatt gäng som begav oss till malmö för att gå på Lady Gagas konsert. eller konsert och konsert... det var en show utan dess like. hon är fantastisk.
alla bilder är tagna utav linda roos.

tidsfördriv.

nu händer det saker på mitt bankkonto. något som är käpp-rätt-åt-helvete fel. imorgon ska vi få lön från santa maria. och med imorgon menar jag om exakt 23 minuter. jag var nyss inne på min internetbank och där visade det sig att jag skulle få 4105:- i lön. ?????. jag orkar inte med sånt. därför sitter jag nu och väntar på att klockan ska gå lite fortare så att jag kan gå in igen kl 00.00 och se om det stämmer. om det nu visar sig att jag har fått en "normal lön" från santa maria. - ja, då har någon vänlig själ överraskat mig med 4105:-. hoppas det! man sparar och sparar och sparar, sen så ligger man nästan på noll igen. varför? en bilreparation som kostade 8000:-. ett los angeles-boende som jag skulle betala, 4000:-. en restskatt som jag hade glömt bort att betala 4000:- (jag kom på det innan jag fick en påminnelse). bara där har vi 16000:-. tur att jag ska till malmö och sälja lite kläder med mamma på söndag. då kanske jag kan tjäna ihop några tior...

over and out.

torsdag 18 november 2010

flickan från the ring.

jag ska till frisören på lördag. att jag aldrig lär mig!!!

tisdag 9 november 2010

snyggare, smartare och mer sofistikerad som brunett.

de orden fick jag höra idag. vilket skämt.

måndag 8 november 2010

blondie goes black.

ja, vad ska jag säga?
jag är nästintill svarthårig. jag går och gräver ner mig i sängen. vi ses om sex veckor då hårfärgen (enligt förpackningen) är borta.

over and out.

blondie goes brownie....

.... och jag har börjat ångra mig!

fredag 5 november 2010

detta skojar man inte bort.

jag menar fullt allvar nu.

jag kom nyss innanför ytterdörren. slängde av mig kläderna för att ta en en dusch. under tiden så tyckte jag att jag hörde någon som öppnade ytterdörren. "robin!" tänkte jag. jag lyssnade lite, men hörde inget. duschade vidare. stängde av vattnet, men det rann fortfarande. dock inte i duschen utan i kranen. vem fan satte på kranen!? jag stod still i ca 3 minuter och lyssnade. inte ens en liten mus hörde jag. klev tyst upp ur badkaret, virade en handduk om mig och gick ut i hallen. ytterdörren öppen! vafan!? sen gick jag runder i lägenheten. jag trodde att herr olsson kanske skulle gömma sig någonstans för att skrämma mig, men icke. (och för att, om det nu var han, så sa jag högt och tydligt "om det är du robin så kommer jag att slå dig som fan. bara så du vet."). jag ringde malin och hon blev mer rädd än vad jag var/är. så nu sitter jag här.

ja, det var bara det!
over and out.

speed of sound.

ett minne som sitter kvar i skallen likt ett handavtryck i en cementplattform är då vi i Los Angeles blev inbjudna på en efterfest uppe i hillsen. Vi var alla vitklädda på klubben som hette XVI. anna hade först på sig en blommig klänning och vi blev inte insläppta. taxin tog oss tillbaka hem till lägenheten, anna svirade om och sedan var vi tillbaka till XVI. vi gick förbi kön och blev insläppta. vi drack vin och drinkar i massor. men stöter ju på en hel del trevliga människor och min kompanjon föll för en karl som bjöd på efterfest. dennas vän hade ställt sin bil i ett garage i närheten. vi gick till bilen och turen började inte bra. han körde för fort över ett gupp och bilen skrapade i marken. "it's not a big deal!" säger han, vars bil kostade mer än allt jag någonsin kommer att äga tillsammans, typ. trafikljusen anpassade sig efter oss och vi for igenom los angeles som om vi var ute i ödemarken. när vi började närma oss hillsen så slog föraren på "speed of sound" med coldplay. I went crazy och med halva kroppen utanför bilen, sjungandes som aldrig förr, lite smått berusad så ägde jag världen. håret som låg så fint i vågor tidigare under kvällen såg säkert ut som ett skatbo. men vad gjorde det!? vi hade allsång som på skansen och människorna som vi körde förbi måtte ha trott att vi var smått galna. det var vi också. men den berusande känslan, ögonen hängde inte riktigt med, ljudet blev tydligare och tydligare och jag mådde så jävla bra. väl uppe, ute ur bilen så gick vi ut på balkongen och utsikten över los angeles natt gav mig ett minne för livet. dörren öppnades utifrån av ett gäng karlar och 10 minuter senare var jag hemma. två adrenalinkickar av två helt olika anledningar under en och samma kväll. wow!

COLDPLAY.

It must be a RAINY DAY! for you havn't tasted the STRAWBERRY SWING, that is THE GOLDRUSH of Coldplay. But DON'T PANIC, the TWISTED LOGIC will FIX YOU and your not LOST! just go to the VIOLET HILL, IN MY PLACE but make sure you check the CLOCKS first. If you don't go, and never experience the LIFE IN TECHNICOLOR you will be asking for TROUBLE because all of us 42 will beat you YELLOW and make you SHIVER. So watch out for those GREEN EYES.

punkt.
hur ska jag nu förklara mig...? jag är ju inte den som tycker om räkor direkt. några få går bra att äta, efter att man synat dom ordentligt (inga bajssträngar kvar!). men idag så köpte jag faktiskt med mig en burk räkor hem och väl innanför dörren så gjorde jag en god räkmacka. den var... ätbar. ikväll blir det tacos med malin och pernilla och tacos är "fint som snus", som alla äldre herrar säger.

torsdag 4 november 2010

till matildas och julias mormor.
- vila i frid.

tillägnat hasse.

hasse är min kollega. hasse är rödhårig. hasse är pytteliten. hasse är 55 år gammal. och hasse berättar historier som ingen annan. idag har vi pratat om brevduvor. vi har pratat om bögar (det gick ju faktiskt upp för honom att de antastar ju inte alls allt och alla!). vi har pratat om öl. och whiskey. vi har pratat om tyskland och vi har pratat om kriminella människor. vi hann även med en del snack om olika sorters gaser. och just det, husbilar också. viktigt.

det är svårt att förklara, men när denna människan pratar om saker som, för mig, är helt ointressanta, så lyssnar jag som aldrig förr. den lila "rötocken" blir helt till sig och lever sig verkligen in i det han berättar. det är precis som om han befinner sig på samma plats och i samma tidpunkt som när det han berättar om ägde rum. han hoppar upp ur stolen! han vevar med händerna! och om han berättar om en gång då han blivit arg, så ser han verkligen arg ut. detsamma gäller när han pratar om roliga saker. han skrattar med hela ansiktet. det smittar av sig.

onsdag 3 november 2010

han kommer snart. jag håller koll ut genom fönstret. lite mer mascara. tillbaka till fönstret. fortfarande ingen rörelse. fötterna går spontant (men ack så vant) fram till spegeln igen. tog jag läppglans? lyssnar. tyst. fortfarande ingen. jag hinner borsta tänderna än en gång. fönstret, just det! han har inte kommit än. håret då? ligger vartenda hårstrå perfekt? -nä, det gör det inte, men han får fan ta mig för den jag är! jag synar mig själv. det blev ganska bra. förvånad. trappsteg! jag glömde tvätten i sovrummet! snabbt in med den i garderoben. smutstvätt blandad med nytvättat. tur att han inte vet hur slarvig jag kan vara. PLING PLONG! benen och fötterna tar mig in i badrummet än en gång. enligt spegeln så ser jag okej ut. hoppas att den inte ljuger. jag går och öppnar ytterdörren. "vad fin du är.".

idag ligger jag steget före och tittar en extra gång i spegeln precis innan han hinner trycka på ringklockan.
hösten = mörker, tända ljus och böcker i massor.

idag fick jag hem fyra böcker som jag beställde från adlibris.
- ego woman.
- 14 år och till salu
- lyckan, kärleken och meningen med livet.
- 100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann.

jag läser när jag badar. jag läser när jag skiter. jag läser innan jag ska lägga mig. jag läser när jag slår upp dom blå. jag läser under rasterna på jobbet. jag ska läsa nu. ibland behöver man (läs jag) en läsar-period, kanske för att komma bort från verkligheten ett litet tag och för att sedan återkomma med nya krafter. det behövs ibland... det behövs nu.

dancing on my own.

idag var jag en konstnär.