skrattanfall.

han sover.
hon är i läget mellan vakenhet och sömn.
hon hör hur han snarkar.
hon fick ta den lilla platsen i soffan, hon ligger som ett spädbarn med knäna uppe vid huvudet. fötterna har somnat.
hon börjar drömma men förstår att det bara är en dröm eftersom hon nästan är vaken.
pfffft.
tysthet. ovisshet. omedvetenhet? pinsamhet. '
snarkar han fortfarande? -ja, det gör han.
HUR I HELVETE KUNDE HON FISA!? HON FISER ALDRIG ANNARS!?
pinsam tystnad under nattens mörka timmar.
hon lägger det, efter många om och men, bakom sig.
börjar drömma samma dröm igen.
sömnen tar över och sakta men säkert infaller REM-sömnen.
äntligen, trodde ni...
pfffffft.
hon vaknar till, tyst som en mus.
rör inte en fena.
vågar inte andas.
lungorna håller på att sprängas.
ögonen har spärrats upp och tittar förskräckt från vänster till höger.
ser ingenting, det är natt.
fortsätter att stirra in i mörkret. '
tyst som en mus.
andas fortfarande inte.
hon lyssnar.
han ligger lika tyst.
rör inte en fena.
han andas inte heller, eller?
lyssnar.
han andas fortfarande inte.
han hörde.
HAN HÖRDE HUR HON FES I SÖMNEN!
han vaknade av att hon fes.
trevligt sätt att vakna på.
kanske charmigt? gulligt? eller bara äckligt?
han låtsas som ingenting.
hon likaså.
hörde han verkligen? det var ju ändå en smygare... eller? -nä, det var det fan inte, det var en prutt.
EN PRUTT.
hon fes första gången dem somnade tillsammans.
och han hörde.
han åkte hem kl 07.00 morgonen därpå.
dem har inte pratat sedan dess.

HAHAHAAHAHAHA, detta kan vara något av det roligaste jag hört.