SMET.

efter en väldigt, väldigt lång dag på arbetet så kom jag långt om länge hem igen. bilturen hem hade kunnat sluta väldigt illa om jag inte hade varit den erfarna bilförare jag verkligen är. då det ligger nyfallen snö på marken, det är halt som tusan och samtidigt med en bil som kör en upp i röven, det är det det ögonblicket man inte vill få sladd på bilen. men det fick jag. dock så löste det sig! jag lever!

efter att jag parkerat bilen så sneglade jag upp emot emelies lägenhet. ljuset var tänt så jag ringde och frågade henne om jag fick komma upp. givetvis det fick jag. synen som mötte mig där var denna;



"vad i helvete är det, emelie?!"
"HAHAHA, chokladbollssmet!!"
"öh."

människan sitter alltså och äter chokladbollssmet! (för att hon inte ORKADE göra bollar av den, samt så var den faktiskt ganska äcklig eftersom hon inte hade något kaffe i, no shit.)

inte nog med det. hon använder den som dippa också. hon dippar chipsen i smeten.